Lillasyster har fått ett namn...

...åtminstone ett som bankkontoinnehavare. Det blev Adelina. Banktjänstemannen frågade efter det namn som det lutade åt och jag sa Adelina. Karln protesterade inte. Och när jag nu skrev namnet kändes det bra. Men om hon heter det? Nej, inte än i alla fall. Jag återkommer på söndag i frågan.

Rulla, rulla liten bulla

Häromdagen var vi fem flickor i huset. Jag hade hand om "Ia" och "Kajs", Smaragdens kära mostrar, för en dag. De fick göra chokladbollar under ledning av mig. Var och en, förutom den namnlösa lillasystern, fick hälla i ingredienserna, i tur och ordning. Och det gick över förväntan, knappt något kladd, inget bråk och fina runda bollar. Om de smakade bra har jag faktiskt ingen aning om- jag var inte ens nära att provsmaka. Men ska man titta till den stora åtgången råder ingen tvekan.

Beskt blomkålsmos

Gjorde blomkålsmos för första gången idag, med ägg, smör och mjölk. Men något måste ha gått galet, för moset var knappt ätbart, det var bara beskt. Vad gjorde jag för fel, någon som vet?

Fram för konsumentmakt

Att Coop väljer bort Milko från och med i höst kan inte ha undgått någon som lyssnar på Radio Dalarna. P4 står på i bakgrunden för jämnan här, om inte Smaragden får för sig att hon vill skaka rumpan istället för att lyssna till "Centralen- för en gladare vardag".

Åter till Coop och mjölken. Precis som flertalet lyssnare tycker jag att det är tråkigt och dåligt av Kooperationen att välja att rata de lokalproducerade mejerialternativen. Men här har vi konsumenter stor makt- om vi väljer andra affärer än Coop så tror jag faktiskt att vi kan få dem att ta ändra sitt beslut, åtminstone vad gäller Dalarna. Se bara på City Gross, som ändrade sitt beslut ifrån att ta in Arla, efter protester från konsumenterna. Bytänkandet i Dalarna är i flera fall av ondo, men nu gäller det att vi utnyttjar det. Det skulle vara förödande för våra mjölkbönder här i Dalarna om Milko förlorar en så pass stor kund som Coop. Men beslutet är inte bara förödande för bönderna, utan även för miljön och för de konsumenter som värnar den i valet av sina inköp.

En ny omgång med müsli

Skulle jag ha delgivit er mitt utlåtande vad gäller müslin efter första frukosten, hade jag inte rekommenderat någon av er att göra den. Jag tror jag hade förväntat mig något helt annat, något i stil med START, mer riktigt kaksmulor, och då är det klart att jag blev besviken. I takt med antalet avverkade frukostar har mitt gillande för müslin ökat och idag åts det i sista i bruken. Ny inköpslista är skriven för jag kan inte tänka mig något godare att ha i filen. Någon torkad frukt hade jag inte i på slutet som receptet säger, utan varierar med bär och färsk frukt efter humör och tillgång. Nu rekommenderar jag den till alla som gillar nötter och vill ha något nyttigt till yoghurten/filen.

"-Nej, hon är fortfarande namnlös."

Varken jag eller Ingenjören har fastnat för något namn. Därför står vi stilla, ingen av oss driver på. Vi hoppas på att det rätta namnet ska komma till oss som en uppenbarelse, men vad tiden lider så verkar det inte så.

För att kunna ge de frågande ett jakande svar behövs en deadline; innan mars månad inträder ska jag officiellt deklarera den ofattbart nöjda och belåtna, lillasysterns namn.

Inca golden berries i din trädgård

Bär har kommit stort de senaste åren. Både, frysta, färska och torkade. Under strosen på stan med syster i lördags stötte vi på Inca Golden berries och blev nyfikna. Det visade sig vara torkade physalis. Expediten nämnde också att många har dem i sin trädgård utan att tänka på det, men jag tyckte att det lät lite för bra för att vara sant. För kan bär som saluförs som "Inca Golden Berries - En gåva från mystikens Anderna!" finnas i svenska trädgårdar? Och vem skulle betala över 40 kronor för 70 g bär, om de är så lätta att odla här?! Men efter lite googlande så tror jag henne. Och jag ska försöka själv, att odla dem.

Vill ha, vill ha!

Under besöket hos storasyster i Falun i helgen, hann vi med lite syster-tid, vilket händer alldeles för sällan. Vi tog en runda på stan och jag lyckades kära ned mig i en inredningsbutik, Village, i den nya gallerian. Vad mycket fint de hade till bra priser- kanske är tur att de inte har någon webbutik, ändå.

Vänskaplig helg

Helgen inleddes med huvudvärk av den kraftigare sorten, som inte gav sig förrän imorse. Trots den har jag ändå lyckats ha det riktigt trevligt. Mitt sociala-samvaro-saldo är nu påfyllt igen. Vi har umgåtts med kära vänner och syster min med familj.

Sedan jag somnade illamående av för mycket socker har inget annat onyttigt än en bit chokladkaka ätits. Men det är inte var dag som fina vännen Elin håller födelsdagsfika! Och det har ännu inte heller resulterat i ytterligare sug, tacksamt nog.

Who do you think you're foolin now?

Ingen som påpekat att jag inte vägt mig denna vecka. Jag försökte faktiskt, men vågen har gett upp, eller snarare batteriet. Tolkar det som att vi drar ett sträck över den förra veckan. Den var inte bra, även om den var bättre än den första. Men såväl sockerkaka, som chokladhjärtan och muffins lyckades ta sig igenom mitt försvar. Visst kan det det bero på att bakverken är ruskigt goda, men eftersom jag vet att jag lyckats tidigare är jag tämligen säker på att det mitt försvar och min motivation det är fel på. Det är som om jag skjuter den framför mig hela tiden; den definitivt snaskfria tiden. Tänker istället; "bäst att passa på nu, för snart är det sötförbud på riktigt".

Efter att ha gott i sängs med illamående igår kväll, efter att ha "provsmakat" Toscakakorna som jag och Smaragden gjort, tror och hoppas jag att min motivation och min vilja är på riktigt. Men hur fasiken ska jag kunna veta? Än så länge har det gått bra, trots att kakorna fortfarande ligger på köksbänken.

Någon som är sugen? Kom förbi vetja! Jag längtar efter lite vuxenprat. Lite social samvaro i utbyte mot toscakaka är väl inte fy skam!

Tryggheten

Pappa, min älskade pappa. Hans famn är stor och alltid tillgänglig. Hans armar är starka och kärleksfulla. Han kan så mycket som jag skulle vilja kunna. Någon mer hjälpsam person är svår att finna.

Här står han framför sommarstugan, som varit en tillflyktsort under alla somrar. Så fort jag kommer dit är det som att alla krav och förvätningar ramlar av en. Där är jag bara, bara är... Precis som jag är med pappa, med honom är allt enkelt; jag bara är...

Sandra utmanade mig och nu utmanar jag dem som vill bli utmanade: Gå in i mappen (eller där du förvarar bilder på din dator) där dina bilder finns. Gå till den sjätte mappen. Välj den sjätte bilden i den sjätte mappen. Ladda upp bilden på din blogg. Skriv nåt om vad den föreställer. Utmana sex andra personer och länka till dem!

Godast på länge

Efter ett besök hos Lina blev jag sugen på majssoppa. Har inga tidigare erfarenheter av majssoppa så jag tittade igenom lite olika recept, men det fanns inget som jag fastnade för så jag komponerade ihop en egen variant:

Mild majssoppa
450 gram fryst majs
ett par cm purjolök
ca. 1 l vatten
1 buljongtärning
½ dl creme fraiche
salt

Tina majsen, pressa ur så mycket vätska som du kan innan du häller majsen i en varm panna med olja i. Bryn majsen tills de får en uns av färg, häll sedan i majsen i det kokande vattnet. Tillsätt buljongtärningen. Bryn på den strimlade purjolöken innan du lägger i den i soppan. Låt koka en stund innan du mixar soppan med stavmixer. Ställ tillbaka kastrullen på plattan, ha i creme fraichen och rör runt tills den löst sig.

Servera gärna quesadillas till, vi gjorde dem på Libo tunnbröd, prästost och kalkon. Middagen blev en verklig höjdare som kommer repriseras många gånger om här i huset!

Guldkant

Fika med finaste koppen och favoritmackan.

Den vackra koppen fick jag efter att ha klämt ut den namnlöse, utav karlns kusin med make! Brödet är Ryvita Multi-Grain, chansade och stoppade ned brödet i korgen häromdagen efter att ha ögnat igenom innehållsförteckningen som verkade lovande med bovetemjöl, sojabönor och sesamfrön och endast 3,8% sockerarter. Och om det var gott! Poröst, krispigt med smak av sesam och med en lätt sälta. Just nu älskar jag kiwi och på brödet är det en klar favorit, men bäst smakar det nog med bara Bregott. Att jag inte hittade Ryvita när jag var i England (jo för trots namnet som åtminstone jag uppfatar som finskt, så är det ett Brittiskt märke)! Letade efter en tok efter nyttiga, goda bröd när jag bodde i Brighton men utan resultat. Fram till denna vecka var jag tämligen säker på att engelsmän inte kunde göra bröd, men tji fick jag, och gladast är jag över att jag hade fel! Prova, prova, prova!

Mina hjärtan...

alla dagar!

Kärlekspost

Som vanligt stod Smaragden i dörrhålet medan jag sprang efter posten i förmiddags. Till ovanligheten var brevlådan överfull. Hela två paket trängdes med morgontidningen och räkningarna. Smaragdens ögon började genast lysa och hon utbrast "Oooo" när hon fick syn på högen i min famn.

Det största brevet var till den minsta i familjen. Från Underbara Elin (som jag just nu saknar massa mycket) med make fick den namnlösa (jag vet att hon snart är 4 veckor!) ett härligt, svanenmärkt set med tunika och byxa, välbehövliga dregellappar och de sötaste, minsta, stickade sockorna (jag vill också kunna sticka).

Från Adlibris fick övriga familjemedlemmar post; för tidiga alla-hjärtansdag presenter. Jag fick Ann Heberleins Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva, Ingenjören fick Såhär kan alla svenskar kan bli miljonärer och Smaragden fick den Gröna Barnkammarboken. Vi blev båda två lika lyckliga, trots att jag köpt min egen present, och vi dök genast ned i våra böcker; jag hann med 90 sidor vilket är mycket för att vara en trötttrött-Charlotte (vilken vanligtvis somnar på stört då hon tittar i en bok när ögonlocken är tunga) medan Smaragden fastnade vid alfabetet i boken. Hon lärde sig alla släktingars begynnelsebokstäver och ville bara lära mer, mer, mer! Det står säkert inte på innan hon kan hela alfabetet med hennes nötande. För här läses samma böcker om och om igen, flera gånger om dagen. Så även jag blev glad över en ny bok i hennes samling.

Karln fick sin bok inslagen när han kom hem från jobbet och tackade glatt för boken, men fortfarande ligger den oöppnad...men jag har fortfarande förhoppning om att han ska läsa fler böcker detta år än förra årets noll. Att läsa om hur man kan bli mijonär är bättre än att inte läsa alls, tycker jag.

Middgasvila= andningspaus

Klär på två barn, den ena sätts i vagnen, den andra i kängurufickan. Efter 5 minuter sover Smaragden, kör upp henne på altananen. In och plockar undan från golven, plockar i diskmaskinen, viker tvätt, hänger tvätt, sätter i en ny maskin, dammsuger, byter bajsblöja, smörjer röd stjärt, ammar och pumpar.

PAUS.

Äter en avokado med tonfisk, dricker te och sitter med den namlösa i famnen. Andas. Tänker, på allt och ingenting- men absolut inte på barnen.

Smaragdens middagsvila är ytterst värdefull. Energidepåerna fylls, för både henne och mig.

Längtande

Det är vackert ute. Gnistrande snö, snötyngda träd- men tyvärr lyckas jag inte se tjusningen med det. Nu längtar jag bara efter ljus, grönska och värme.

Snart är det Mars och om det vill sig väl dags att g(l)ömma undan vinterjackan. En ny tid med en nygammal kropp och givetvis nya kläder med det. Den här underbara klänningen från H&M förälskade jag mig med ens i. I förra veckan påbörjade jag en beställning, men någonting kom emellan- och nu när jag ska lägga den i varukorgen är den självklart slut i min storlek! Men eftersom det är skärp i midjan hoppas jag att det ska gå bra med en större storlek.

Back on track

I morse visade vågen 61,8, vilket betyder -0,5 kg. Jag är nöjd så, speciellt med tanke på mina snedsteg i helgen. Efter den sista muffinsen har jag lyckats hålla frestelserna ifrån munnen, även om jag öppnat skafferiet ett oräkneligt antal gånger. Skafferijakten har endast resulterat i mandlar- och just mandlar måste jag rekommendera- tokbra att ha då suget sätter in!

Förra veckan skapade jag en kategori som jag kallade för viktresa, det kändes inte riktigt bra, men jag kom inte på någonting bättre just då. Efter att min amningshjärna bearbetat det hela över helgen kom den fram till att "ett sundare liv" passar mycket bättre. Det är ju det, det handlar om. Egentligen är inte vikten det viktigaste, utan att råda bot på mina dåliga vanor och skapa nya, sunda vanor.

Klassiska dåliga ursäkter

Hela veckan flöt på fint utan minsta avtramp ifrån planen. Men sedan kom helgen och förväntingarna med den. TV-tittande i soffan; vart var den obligatoriska sötsaken? Ursäktade det hela med att det var helg och gav mig själv tillåtelse att mumsa choklad. Under lördagen gick det av bara farten och jag tänkte; "det är ju helg", men allting gick åt pipan igår och suget kom tillbaka och jag åt alldeles för mycket av allt möjligt. Idag när jag och Smaragden bakade kladdkakemuffins intalade jag mig själv att det redan var kört och att en muffins varken gjorde från eller till...en timme senare körde jag samma dåliga ursäkt en gång till och i magen låg då ännu en muffins.

Slutsatsen jag drar av det här är att jag inte kommer att kunna tillåta mig någonting ett bra tag framöver, för gör jag det så sätter suget in och jag skapar ursäkter för att få äta den där chokladen. Så nu är det nolltolerans som gäller- åtminstone fram till Fettisdagen då jag ska äta en semla!

Insupen frihet

I helgen inhandlades min nyckel till frihet; en syskonvagn, och idag var det dags att testa den ordentligt. Direkt efter frukost bar det av till centrum och med ens vagnen började röra sig slöts Bibbis ögon. Smaragden satt nöjt i vagnen och verkar trivas i den. Trots snömodd och igenplogade trottaruppfarter tog jag mig fram med lätthet. Visst gick det tyngre uppför Måns Hammarsmedsbacke, men ingenting annat var att vänta. Svängbara framhjul är tveklöst oumbärligt då man har syskonvagn!

Att inandas frisk luft och kika på andra människor var en ren njutning när man suttit inomhus i 2½ vecka.

Till filen/yoghurten

Både jag och Smaragden har börjat lessna på gröt till frukost. Jag förstår Smaragden mer än väl eftersom hon äter gröt även till kvällsmat. Nu har vi gått över till yoghurt/fil med sockerfria havreringar och bär till. Havreringarna rekommenderas varmt och är ett utmärkt alternativ till barnens många gånger sockerpumpade puffar, flingor etc.

Har varit på jakt efter alternativ till ringarna, som variation. Hittade ett recept på en müsli som jag tänkte dela med mig av. Själv ska jag inhandla ingredienser imorgon, så ni får vänta någon dag på utlåtande från min sida, men det verkar lovande.

Vad äter ni till frukost?

Bilder; Frebaco och alltommat.se

Nutidens amma

En riktig mjökkkossa är vad jag är. Numer mjökas jag inte bara för husbehov utan även för de barn (och föräldrar) som inte fått en lika lätt start i livet som mina döttrar. Det blir inga jättemängder, men för de små, sköra barnen är det viktiga deciliter bröstmjölk med ovärderliga oligosackarider.

Bild från; http://www.yopa.se/uploaded/image/2006/6/8/Ko_webb.jpg

Om inte

...kolhydrater var bannlysta just nu.

Chokladbars med nötter och frön. Mmm...

Syskontankar

Mamma, pappa, 2 barn. De flesta är nöjda så. Trots att det bara är 16 dagar sedan jag sa "detta gör jag inte om" har jag redan ändrat mig. För inte var väl det sista gången jag förlöste en alldeles underbar liten varelse? Att bara tänka på det känns sorgligt. Jag vill med bestämdhet ha fler barn- vad karln i nuläget vill är mer oklart. Något planerat barn kommer dock inte växa i min mage förrän om minst sisådär 4 år, då jag närmat mig slutet av min utbildning.

Jag har själv växt upp med två syskon, men utöver det har jag också fyra syskon till. Att bara ha ett syskon skulle kännas väldigt fattigt. Syskonrelationen är för mig en av de finaste relationerna man kan ha och jag vill ge mina barn möjligheter till dem. Sedan vet man aldrig vilket förhållande syskon kommer att ha.

Invägning

62, 3 kg vägde jag i morse. Har tappat ca. 13 kg på drygt två veckor, vilket alltså motsvarar själva graviditetens vikt. 7 kg är tillkommet på grund av min goda aptit under graviditeten. Dessa kilon vill jag ha bort.

Min målsättning:

• 60 kg- 28 februari
• 57 kg- 31 mars (inskrivningsvikten)
• 55 kg- 30 april (vikt innan graviditet)

Givetvis är jag tacksam om jag går ned snabbare än enligt dessa mål, men eftersom jag inte kan banta på regelrätt sätt, utan måste äta ordentligt eftersom jag även förser en liten underbar krabat

med näring så har jag hellre något för generösa mål än tvärtom.

Isadorable

Visst är det en Isadora?!
Om inte, vad ska hon heta?

Godaste sockerkakan

Till Daniel och ni andra som med gott mod kan unna er en sötsak då och då, måste prova den här (men var beredd på att den är så god så att det troligtvis kommer att slinka ned mer en skiva!) Godaste sockerkakan jag någonsin ätit! Väldigt saftig.

Leila Lindholms sockerkaka med bär (hallon, blåbär etc.)

Ingredienser:
3 ägg
2½ dl socker
1 tsk vaniljsocker
50 gram smör
1 dl fil
3½ dl mjöl
2 tsk bakpulver
1 nypa salt
lite citron saft
2½ dl bär (jag använde frysta)
1 msk mjöl
smör och ev. ströbröd till formen

Gör såhär:

Sätt ugnen på 175 grader. Vispa ägg, socker och vaniljsocker vitt och riktigt pösigt (länge!). Smält smöret och rör i filen, blanda i det i äggsmeten och tillsätt citronsaft. Blanda vetemjöl,bakpulver, salt och vänd försiktigt (vispa ej!) ned det i smeten. Fyll en smörad och bröad sockerkaksform med smeten. Häll över mjöl över de frusna bären, skaka bort överflödigt mjöl och fördela bären i formen. Grädda i ca. 30-35 minuter, prova med en sticka, den ska inte vara kladdig. Låt kakan svalna något innan du stjälper upp den.

Edit; glömde ange mängd bakpulver, 2 tsk ska det vara!

På väg nedåt

Nu när vi så smått vant oss vid den nya familjesituationen har jag börjat tänka på mig själv. Jag vill till sommaren vara nöjd med min kropp och för att inte stå där i april med händerna i fickorna har jag redan satt igång. Numer (sedan igår) undviker jag kolhydrater för att försöka komma i form. Tillsammans med promenader med minst 30 kg att skjuta framför sig hoppas jag att det ska ge resultat. Ni kommer att få följa mina försök att nå den vikt jag hade innan jag blev gravid. Det kommer inte att handla om bantning, utan om att inte längre trycka i sig 200 gram choklad och 4 sockerkaksskivor per dag. Jag ska alltså försöka bli kvitt mitt sockersug- därför är det nödvändigt för mig att undvika så mycket kolhydrater som möjligt ett tag framöver.

Just nu vet jag inte vad jag väger, så ett första steg blir att inhandla en våg.

Standardbebis

Tvåan är numer 15 dagar gammal och växer på enligt Barnhälsovårdens standard, so far so good. Något som inte är lika bra är hon kallas för Bibbi är här hemma eftersom vi fortfarande inte har enats om ett namn. Isadora blir det om jag får bestämma.

Nattsömnen vågar jag inte berätta om, av rädsla för att det ska vända. Men så mycket som att vi alla är utvilade om mornarna kan jag säga.