Sommarhälsning

Sedan slutet av april har det ena avlöst det andra. När jag trott att vilan funnits runt hörnet har än mer väntat mig. När farmor dog försvann också mina reserver. De sista veckorna har jag varit helt utpumpad. Inte orkat sätta på datorn, bara orkat det jag måste.
Imorgon bär det av till mina rötter. Till Närpes i Finland far vi lilla familjen tillsammans med pappa, mina två yngsta syskon och farfar. Bland tomater, ängar och åkrar, anekdoter och den härligaste dialekten hoppas jag lugnet infinner sig. Jag hoppas att jag vaknar utvilad, att klumpen i halsen försvinner och att jag hinner hålla om min älskade indian ett slag också.

Jag kommer tidigast tillbaka om en vecka. Med massor av bilder hoppas jag.
Trevlig sommar alla kära läsare!

Farmor

Farmor, älskade farmor, dog i fredags kväll. 85 år gammal tog hon sitt sista andetag. Farmor kommer jag alltid att minnas som pannkakor, paprikagryta, munkar, bus i blick och rungande skratt. Hennes hjärna förlorade slaget mot Alzheimern. En sjukdom som inte kan besegras, frågan är bara hur lång tid striden kommer pågå.

När jag fick beskedet i fredags kväll var himlen öppen. Regnet öste ned. Jag sprang som en dåre genom mörkret, ända fram till min farfars famn. Där alla ord var överflödiga. Tillsammans med pappa begav vi oss till farmor. Passerade skrålande studenter. Det var som att se livet genom en lins. Farmor låg fridfull, omgiven av mörkret som sin beskyddare.
Nu sitter hon uppe bland molnen, tillsammans med Pippis mamma, åtminstone om man frågar Smaragden.

Helgen var ett känslomässigt smörgåsbord. Skratt och gråt blandades i oväntade kombinationer.
Och livet kom sådär nära inpå igen.

Vila i frid Therese

Hur kunde det gå så långt att Therese Johansson Rojo mördades? Vilka krafter var det som drev förövarna till detta?
Det hela känns som en film. Overkligt. Att två 16-åringar, en tjej och en kille, ett förlovat par, tillsammans under veckor planerar att mörda en lika gammal skolkamrat.
Att tonårsförhållanden många gånger är stormiga; med lovord och svartsjuka är ingenting nytt. Att tonåringar slänger ur sig ord som hon ska dö är en sak. Men mord! Att planera att ta livet av en gemensam kamrat. Det är något helt annat.

Jag hoppas att det finns en förklaring som stavas psykisk sjukdom.
Men hoppet för att det ska vara så tror jag är litet.

Lat mammas knep

Granaten väckte precis syster sin. Jag låtsades att jag inte märkte att Smaragden gick och lade sig i vår säng.
För lat för att ta striden just nu. Ni skulle veta hur envis en liten tvååring som brås på mamma sin kan vara. Man måste vara helt bestämd på sin sak för att vinna kampen. Och uthållig. Just nu är Smaragden mer bestämd än vad jag är. Så jag låtsas som ingenting istället.
Och får krypa ned bredvid den underbaraste, mest envisa, lilla tvååring, om några timmar.

Valresultat

Så var det klart. Som väntat får jag ta tåget från Krylbo ett tag till. Lite tråkigt för mig, men tråkigast för Avesta som stad.
Skönt är att några Sverigedemokrater inte kommer till Bryssel. (Anita, kom ihåg att gå till Försäkringskassan!).

Sanningar om mig själv

Blev utmanad av Sandra och om jag ska vara ärlig har jag längtat efter en utmaning så att jag får en anledning att delge er lite mer om mig själv. Så slipper jag verka alltför självupptagen. Sandra, jag tackar och bockar.
Here we go.

Fyra sanningar om mig själv

> jag dricker inte alkoholhaltiga drycker, alls (varför kan vi ta en annan gång)
> jag tar ofta ett ofrivllligt men på något sätt självvalt ansvar för andras misslyckanden
> jag har en stor integritet och få känner mig, om ens någon
> jag önskar jag var lite mer öppen och tog för mig mer vid kontakt med nya människor

Fyra saker jag gjort idag

> haft en klump i bröstet p g a lilla lillebror (allt ordnade sig)
> bakat glutenfri kladdkaka som jag bjöd morbor med fru på
> varit en lite mindre pedagogisk mamma och låtit Smaragden se Pippi x 2 (skyller på vädret)
> sökt efter skrivarkurser på distans och kvartfart, men inte hittat någon

Fyra saker jag har på mig just nu

> jeans med för dagen nya nagelacksfläckar (att måla Smaragdens naglar var inte särskilt genomtänkt)
> skimrande rosa nagellack på ena handens naglar (hann inte med andra handen)
> som inte alls matchar den blå tröjan som hänger i halsen eftersom jag dragit ned v-ringningen när jag ammat
> en förlovningsring med Christer 27/8 1977 graverat i

Fyra saker jag älskar

> förutom alla mina nära och kära
> värme; bastubad, att sola osv.
> att leka; hoppade hoppborg förra veckan och det var roligast på länge!
> att skapa; skriva, sy, plantera frön och se dem växa

Om Cicci, Syster Sofia och Elin B också vill anta utmaningen vore det skoj! Jag är nämligen inte bara självupptagen utan också väldigt nyfiken av mig! Ha!

Tetips

Kalla dagar som denna hinkar jag i mig te. Minst fem koppar om dagen blir det. Kör mestadels med påste, av bekvämlighetsskäl. Just nu dricker jag löste från Unganda som svägerskan köpt med sig därifrån. Men snart ska jag fylla på teburken. Hjälp mig! Vilket är ditt favoritte?

Jag kan rekommendera dessa om ni inte provat dem redan:

• Liptons Peach & Mango
• Friggs Röda blåbärste
• Twinings Brazilian Baía (kokoste)
  

Obama med öppna armar

Jag kan, precis som många andra, inte låta bli att trollbindas, när Obama talar. Hans tal i Kairo till den muslimska världen häromdagen var vackra ord, bra formuleringar men framförallt behövligt.

"So long as our relationship is defined by our differences, we will empower those who sow hatred rather than peace, those who promote conflict rather than the cooperation that can help all of our people achieve justice and prosperity. And this cycle of suspicion and discord must end."

Hoppas att det inte stannar i ord utan fortsätter i aktiva handlingar mot att skapa samförstånd mellan väst och den muslimska världen. Då kommer Obama att bli den största presidenten någonsin.

Hela talet finner ni här.

Uppe på hästen

"Du behöver inte vara orolig för ditt MVG. Ett utmärkt arbete som roat mig att läsa.
Jag har ju träffat din farfar och din intrervju med honom är intressant."

Nu pirrar det i hela mig. Halsen är tjock. En klump av förväntan och förhoppning belägrar den och kommer så göra fram till september. Det är inte förrän då det är helt klart vilka som kommer in på psykologprogrammet. Ca. 50% fler sökande gör utgången oviss. 19,8 räcker kanske inte till när över 400 personer fightas om de 45 platserna.

Fram till dess ska jag ta hand om mig själv. Motionera, läsa böcker, umgås med nära och kära, äta ordentligt...sådant som fått stå tillbaka alltför länge.

Precious stones

Ädelstenarna, iklädda likadana klänningar, på Granatens dopdag i söndags.

Working on a dream

I'm working on a dream
Though sometimes it feels so far away
I'm working on a dream
And i know it will be mine someday

Rain pourin' down, i swing my hammer
My hands are rough from working on a dream
I'm working on a dream

~Bruce Springsteen

Sommarens snabbaste dessert

I går var det avslutning på matlagningen jag går på tillsammans med Ädelstenarna, i Avesta Församlings regi. Vi grillade hel fläskfilé och kycklingspett och till efterrätt åt vi halloncheesecake i glas! En busenkel dessert som svalkar. Testa, ni kommer inte bli besvikna.

Halloncheescake i glas
250 g djupfrysta hallon
2 dl Kesella vanilj
1 digestivekex

Fördela hallonen i fyra glas. Toppa med kesellan och digestivekross.

Bild från Arla.

Slitet tog ut sin rätt

Dopet i helgen var vackert och jag fick tårar i ögonen både när Sång till friheten sjöngs och när mor min talade. Jag var väldigt lättrörd i söndags. Helt slut var jag, all energi och kraft som bortblåst. Jag hade ingen mur, inget motstånd att ta till. Efter ett par veckor med sena nätter, press och stress gick luften ur mig. Jag var tvungen att lägga mig på sängen med gästerna stojande i trädgården en stund. För första gången i mitt liv kände jag mig helt orkeslös. Utmpumpad och tom. Mentalt.

Jag har inte fått definitivt besked i Textkommunikationen, men jag är ganska säker på att det räcker ända fram, om inte, återstår bara små kompletteringar. För första gången på flera år gnager inte samvetet friden i kanten. Nu känner jag inre lugn och ro. Jag kan nu sitta i soffan och slösurfa eller läsa en bok utan att tanken jag borde egentligen... gör det lustfyllda avknoppat. Vad skönt livet är!