++++ Shantaram

+++++

• Värd att läsa? Ja, men gör dig beredd på att det tar tid. Mina förväntningar av boken var väldigt höga och de infriades inte riktigt, men nästan.
• Bäst: Skildringen av Indiens undre värld, personporträtten och bokens budskap. Trots att boken innefattar en hel del personer känns boken aldrig rörig.
• Sämst: Avsnittet i Afghanistan, som kände lite överflödigt

Det blev det bästa

Granaten, numer ett år!
 

Tiden som är nu omfamnar jag. Kramar och håller hårt om. Jag njuter av och ler åt barnens framsteg, åt deras kommentarer och uttryck. Super in och samlar på mig. Tiden går fort. Smaragden leker numer dagligen med sina påhittade Madicken och Lisabeth medan Granaten är helt tokig i da-tan. Näst efter de vanliga första orden som mamma, pappa, e de? (vad är det?), ej! (hej) och ack (tack) kom da-tan = dator. Kanske inte det ord jag högst önskar hon ska kunna. Vad är det för fel på ordet bok?

Den tiden som är nu kommer jag sakna, även om jag längtar till den tid som komma skall. Men jag kommer inte få det som det är nu, igen. Och den vetskapen gör att jag verkligen uppskattar det som är. Jag kan läsa böcker, jag kan kosta på mig att vara impulsiv och ägna helgerna åt det som faller oss in. Jag är fri i tanken. Jag kan tänka på kärlek, kläder, politik och vänskap. Om ett halvår läser jag inget annat än gruppsykologi och brottas med mitt dåliga samvete över att jag ser mina barn alltför sällan. Jag vaknar fem på mornarna och trampar till Krylbo, skumpar på tåg och planerar, planerar och planerar. Ingenjören har sina forskningsprojekt på hyllan och har den tid jag har nu.

Men balansen blir allt svårare. Om ett år är ingen av oss föräldrar hemma. Barnen går på förskola samtidigt som allt ska hinnas med. Det som jag ibland tycker att jag knappt hinner nu. 

Jag är så glad för denna tid med ädelstenarna, jag är otroligt lycklig och tacksam över att inte behöva planera mer än för morgondagen och över att det blev såhär, över att jag iine började läsa denna termin. Tänk om det hade varit på förskolan som Granaten sagt da-tan för första gången.

Barnboktips även till stora

Tack vare Smaragden förbättras Avesta biblioteks utlåningsstatistik rejält. Varje vecka lånas ca. 15 nya böcker. Oftast finns runt 30 låneböcker hemma hos oss, två brukar vara mina, två Granatens och restens Smaragdens. Ingenjören läser aldrig, han har inte ens läst den bok han fick i alla hjärtans dag present förra året. Tack för det liksom.

Smaragden tycker om alla möjliga böcker och har ganska nyligen börjat orka med dem med mer text. Just nu är favoriterna Barbapapa-, Kråke- och Grodanböckerna. Böckerna om Grodan och hans vänner av Max Velthuijs är helt underbara. Med några få rader lyckas han säga så mycket, i viktiga ämnen som känslor och alla likas värde. Har ni inte läst någon bok om Grodan, gör det- även om ni inte har barn, läs dem- de är underbara.

"En groda kan inte vara kär i en anka", sa Grisen. "Du är ju grön och hon är vit."

~ur Grodan och kärleken 

Vilka är ni som läser?

Vilka är ni som vecka efter vecka läser min blogg?

Ni som aldrig lämnat en kommentar, skulle inte ni kunna stilla min nyfikenhet genom att lämna en och åtminstone berätta vem ni är?