Nu i Aktuellt frågas Mona hur man har råd med alla de välfärdssatsningar man föreslår, jag skulle istället vilja fråga, hur sjutton har vi råd med alla de skattesänkningar som Alliansen vill ha.

En sak är säker. Sänkt skatt bygger inte välfärden.

Första dagen

idag.
Håret är kammat och bästa tröjan påtagen. Jag är aningens nervös.
Gröten kokar och snart ska jag trampa till Krylbo för tåg till Uppsala.

De älskade ungarna ligger fortfarande kvar i sängvärmen.
Var det min sista föräldraledighet?

Det hoppas jag verkligen inte.

Konsekvenserna

Fattiga nekas köpa medicin eller bibehållen skattenivå?
Valet är redan gjort, folket valde moderaterna och deras utförsäljning av apoteket.

Visste ni att det Sverige får in för Vattenfall varje år motsvarar alla de barnbidrag som betalas ut under ett år?

På tal om arbetarparti...

Detta val är i allra högsta grad ett ideologiskt val.
Solidaritet eller kapitalism?
Fler fritidsledare eller sänkt skatt?
Fler sjuksköterskor eller sänkt skatt?
Fler lärare eller sänkt skatt?
Fler undersköterskor eller sänkt skatt?

Du väljer.

Det senaste valet av moderaterna o co. har inneburit 25 000 färre i den offentliga sektorn; alltså färre fritidsledare, färre sjuksköterskor, färre lärare, undersköterskor osv. men däremot har ju många (men inte alla, inte de som tidigare tjänat landet och arbetat hårt men numer är pensionärer) fått sänkt skatt.

Sänkt skatt eller en stärkt välfärd som ser till alla livets skeenden?

Du väljer.

Jag kan inte förstå hur folk kan tro att moderaterna är det nya arbetarpartiet

En aning gammal nyhet, men väl talande ändå. Läs om varför Lars Sjöblom lämnade moderaterna.

Moderaternas agenda är ingenting annat än att slopa alla slags trygghetssystem och slå undan benen på den offentliga sektorn, ingenting annat. Och anlendingarna kallar de för fuskare och högre kvalitet.
Så fan heller.

Moderaterna vill att allt ska kosta, de vill ha försäkringslösningar och ett samhälle där bäste man må vinna. De svaga får ligga i rännstenen och ruttna, vi har ju våra företag att sköta!

Stå upp för det ni vill istället och bedra inte väljarna!

Wiehe fick fart på glöden

Jag tar tillbaka det jag skrev om Mikael Wiehe tidigare, att Afzelius är bättre, utan de är bra på olika saker och ska helt enkelt inte jämföras. Wiehe slog tillbaka ikväll, hans snack mellan låtarna och framförandet av dem ger jag högsta betyg. Och texterna är riktigt träffsäkra.

Jag njöt och blev verkligen fulladdad med kämparglöd. Nu brinner jag igen. Nu flammar de unga dagarnas känslor om solidaritet och rättvisa inom mig.Reinfeldt måste bort. Människor kan inte få fortsätta kränkas och förnedras, de rika ska inte få fortsätta sko sig på de sjukas bekostnad.

Ett exempel; en person anställd inom vården bröt foten, han blev sjukskriven 180 dagar, men dessvärre fick han en infektion i foten som gjorde att han inte kunde gå tillbaka till jobbet inom tidsramen, därför ville försäkringskassan att han skulle söka nytt jobb, han fick alltså inte förlängd sjukpenning den ytterligare tiden som det skulle ta för att infektionen att ge med sig.

Det kan hända dig!

Dessvärre hastade jag till bussen utan såväl kamera som pengar. Som Avesta Tidning skulle ha uttryckt det; Det blev ingen CD.
Men väl en autograf, till min far.

Mest bejublade låt var inte så oväntat;

Hej då, trevligt att träffas
Ensam är stark

Den starke är fri
Framtiden skapas
av en fri individ
Högeralliansen
har en klar strategi
Sverige ska delas
i fattig och rik

Borg och Reinfeldt
har bildat ett jobbarparti
De’e enkelt, säger dom
dom som jobbar är vi
Fast gamla och sjuka
kan gott hugga i
Vi hjälper dom gärna
med en glad melodi

Hej då, trevligt att träffas
Hej då, trevligt att träffas
Hej då, trevligt att ses
Men nu måste jag dra
De’e så mycket man ska
Vi träffas nog inte igen

Oljan har sinat
Bara rester finns kvar
Det gäller att sno åt sej
om man vill ha
Missa’ man chansen
när den fanns i Irak
får man hålla sej framme
i Afghanistan

Sten Tolgfors har skapat
en yrkesarmé
där folk utan jobb
kan få döda för fred
Skulle någon bli skadad
eller nån stryka med
kan familjen förvänta sej
raka besked.

Hej då…

Spanien solkust
är inte sej lik
Stränderna flyter
av uppsvällda lik
De’e fattiga svarta
som försökt ta sej hit
till nåt omänskligt jobb
i nån giftig fabrik

För Nyamko Sabuni
är det inget problem
att blattarna håller till
i sina egna system
På Ibiza är det inget
man hör eller ser
Där kan man partaja
och skråla ifred

Hej då…

Att riva ett folkhem
är inte så lätt
Då krävs det mera
än hacka och spett
Man får slita och gno
i sitt anletes svett
till vänstern är krossad
och facket är knäckt

Maud Olofsson är ju
så rasande käck
en svensk Margret Thatcher
med kul dialekt
Och kärnkraft är ett klämmigt
och skojfriskt projekt
och ropar nån svikare
flinar hon fräckt

Hej då…

Man ska älska sin nästa
som man älskar sej själv
bög eller flata
eller transsexuell
T.o.m. mot konstnärer
ska man vara snäll
Men det där verkar inte
va Göran Hägglunds modell

Det tror jag kanske
kan bli till besvär
den dag Göran Hägglund
står inför Sankte Pär
och ser att Alf Svensson
inte är där
och hör Pelle och änglarna
sjunga så här:

Hej då…

Carl Bildt är ju så rasande
intelligent
åtminstone om
han får säga det själv
Och tänk, slaktare Kissinger
vill vara hans vän
Ja, dom kanske kan starta
ett Vietnamkrig igen

Men så är det det här
med Lundin i Sudan
och aktier i vapen
som går till Irak
Man måste nog vara
en sann diplomat
om det enda man har
att säga i sak är

Hej då…

Mats Odell har det enkelt
relativt sett
Allt är till salu
om priset är rätt
Skolor och brännvin
tåg, lasarett
heder och samvete
moral och respekt
Jan Björklund predikar
att kunskap är makt
kunskap om hur man
marscherar i takt
Om nån står i vägen
så får dom en spark
När han möter Lars Lejonborg
hojtar han glatt:

Hej då…

Så, plötsligt en dag
träder människor fram
dom utan titlar
dom utan namn
dom utan bonus
dom utan bank
dom utan konton
i nåt skattefritt land
dom som har betalat
sin TV-licens
dom som kan städa
sitt hem all’es själv
Nu sjunger dom alla
samma refräng
för Fredrik och alla dom
som är med i hans gäng

Hej då…

Gissa könet!

Kill- eller tjejpyjamas?

Kill- eller tjejpyjamas?

    FLICKA ELLER POJKE?

    POJKE ELLER FLICKA?

Enligt Lindex är den lila för tjejer och den gröna för killar. Eftersom inget annat än färgen skiljer dem åt kan man alltså separera könen genom att titta på klädfärgen, du bär grönt, alltså är du en kille, du bär lila, du är tjej.

Att Lindex och många av de andra stora klädföretagen inte kommit längre än såhär är skrämmande, men framförallt mycket sorgligt. Undantagna bland de stora är Polarn och Pyret som helt sonika säljer barnkläder. Men där är det alltför dyrt att handla tycker jag. Även om kvaliteten är bättre så spelar det inte så stor roll när det kommer till bär- och köttfärssåsfläckar.

Mina barn bär mycket rött, men även blått. Det är färger jag gillar, och också själv bär, för att jag gillar dem, och för att vi är androgyna hela bunten.

I pappas vård

Bilder tagna på Avesta Församling Barnverksamhets Kick off i lördags. I nedre delen av mittenbilden syns apan-Granaten.

Pappa blir hemma med ungarna på egen hand fram till februari. Bra för ungarna, bra för pappa, bra för mig, helt enkelt bra för hela familjen.

De kommer att ha fullt upp hela veckorna; matlagning på måndagar och sång på onsdagar, barntimmar på torsdagar samt öppen förskola måndag, torsdag och fredag. Verksamhet som Avesta Församling driver på ett mycket berömvärt sätt.

Och när jag kommer hem på kvällarna kommer maten stå på bordet!
Jodå, det är tillåtet att drömma.

Mörk utan att vara bitter

...chokladen Peru! Var tvungen att testa den när jag var in på Coop idag och den stillade mitt chokladbegär på ett mycket tillfredställande vis.

Cachets choklad Peru, 64%, utan konstiga tillsatser.
Testa vetja!

Kostar ca. 23 kronor och finns på Coop.

Jag vill kunna allt hon kan!

Erica Laurell! Gå in och besök henne så förstår ni vad jag menar. Jag upptäckte henne idag och nu är jag frälst! Hallelulja! Vilken skaparglädje, vilka alster. Om jag får bestämma ska hela familjen gå i dessa mössor i vinter; jag i den med ros på och ungarna den prickiga!

 Foto: Dos Family

Kanske att jag ska göra ett försök med virkningingen och stickningen igen. Vi blev inte riktigt kompisar virknålen och jag i vintras när jag virkade en glass åt Smaragden. Men det vore alldeles perfekt att pyssla med på de många tågresorna framöver.

Psykologen- en del av vårdcentralen

Lika självklart som att tänderna är en del av kroppen och bör ingå i den vanliga sjukvården ska också psykiska ohälsa göra det. Idag finns det inget krav på att det ska finnas psykologer på alla vårdcentraler vilket gör att väldigt många inte har någon. Idag har 70% av vårdecentralerna varken anställda psykologer eller vårdavtal med privatpraktiserande psykolog. Psykologen måste bli ett lika naturligt inslag på vårdcentralerna som läkaren, speciellt med tanke på att psykisk ohälsa nu är den största anledningen till långtidssjuksskrivning.

Ska hyssjandet och skammen kring psykiska besvär och sjukdomar minskas måste psykologen bli avdramatiserad. För många av den äldre generationen är det otänkbart att besöka en psykolog. Men får psykologen ett ansikte, blir psykologen en av läkarna, sjuksköterskorna och undersköterskorna på den vanliga vårdcentralen tror jag att vi skulle komma en bra bit framåt på det.

Nu är jag inte bara ute efter att skaffa arbeta till mig själv. Men om ni ser till er själva och er egen vänkrets, visst finns det någon som har haft eller är i behov av en psykolog? Ångest, depression, panikångest, tvångstankar eller sorg, många är anledningarna till ett besök hos psykologen. Lika mångfacetterade som anledningarna till besök hos läkare.

Vill ni rösta på mig i årets Landstingsval kan ni som bor i Avesta, Hedemora och Säter göra det. Jag är tionde namn på socialdemokraternas lista. Nog för att det är att skaffa mig arbete.

Vad är en psykolog och vad skiljer psykologen från socionom, kurator, beteendevetare, psykoterapeut och psykiatiker?

Termin tre?!

Fastän det har gått åtta månader sedan jag blev antagen till psykologprogrammet tror jag inte riktigt att det är sant ändå. Kanske har det skett något fel, att jag har halkat ur systemet på något sätt... Det är nog inte förrän jag sitter där på tisdag, som en alien bland alla andra på termin tre som jag förstår, jo, det är sant, drömmen blev verklighet, slitet gav resultat. Men det var på håret.

Denna termin hade jag inte kommit in, och förmodligen ingen annan kommande termin heller...om jag hade tur så kanske så... Det nya antagningssytemet är diskriminerande och orättvist. Meritpoäng var ett helt okänt ord då jag gick på gymnasiet, jag som gick ut efter 2003 och ändå har turen att räkna med sådana om jag turligt nog skulle ha några. De av äldre modell som gick ut före 2003 motarbetas och försvåras vidare studier. Antagningssystemet krossar drömmar med hjälp av orättvisa och åldersdiskriminering.

Åter till kommande tisdag. Jag är nervös, vilka är alla de andra? De som jag förmodligen kommer att tillbringa mycket av de fyra kommande åren tillsammans med. De har ju redan gått ett år tillsammans och känner varandra väl...undrar hur jag kommer att tas emot av gruppen.

Passande nog är första delkursen Group Dynamics.

Sensommar vid Köldtjärn

En eftermiddag i barndsomtrakterna. De med tålamod fiskade, vi andra mumsade blåbär och utforskade mossor och kottar.

.

Det jag (för)väntat mig av att ha barn...

...idag hände det. Jag hade nästan trott att det aldrig skulle bli av med Smaragden. Men idag bar jag ut en skrikande och gråtande, mest gråtandes, Smaragd ut från Åhléns, genom hela Plus.

Varför grät hon nu då? Jo, för nagellack som hon inte fick. Hon skulle få ett, men hon ville absolut ha två. Därför.

Men det kan hon aldrig ha fått av mig. Nagellacksälskandet, menar jag.

Det ska bli riktigt skönt att börja plugga igen.

Skönheten bedrar.

Inget så gott som egenodlat

Riktigt dålig skörd i år. Ingen squash hittills, det som alltid brukar ge massor och tomaterna borde ha gett mer med tanke på att de nu står i växthus- som jag fick av Ian när jag fyllde 25. Torkan och värmen är den stora boven, att vi varit bortresta under den värsta värmen tog ut sin rätt. Men det finns undantag. Bärbuskarna och basilikan är det som har gått bäst. Basilikan är en halvmeter hög, minst. Sedan kommer massor av tomater nu, hoppas bara de hinner till innan frosten kommer. Och morötterna väntar jag lite till med att skörda.

Afzelius och Wiehe

Jag ska förmodligen och lyssna på Mikael Wiehe. Det är rödgrön valupptakt i Falun. Och vem kan bättre än Wiehe förena oss!?
Flickan och kråkan är hans bästa. Flera andra tycker jag också om, men när man nämner honom i samma mening som Björn Afzelius bleknar han i jämförelse. Jag ÄLSKAR Björn Afzelius och har gjort sedan jag för första gången mötte honom.
Jag minns mitt första möte med Sång till friheten, jag gick nog i ettan eller tvåan och jag tror att det var Moa Waldén, men jag är inte hundra, som framförde den i Bergsnässkolans bibliotek. Den drabbade mig med en enorm kraft. Jag var kär. Det är inte helt utan anledning den sjungits på ungarnas dop.
Kungens man, den hörde jag först på högstadiet, av Linnea Sjögren som framförde den solo i Domarhagens aula och jag minns hur tårarna trillade och huden knottrades. Sedan dess är den min favoritvisa, alla kategorier.
Björn Afzelius, vilken man, vilken produktivitet!

Lördag mitt i plugget

Just nu gör jag nästan inget annat än pluggar. Emellanåt springer jag på möten/träffar (ganska mycket av dem nu i valtider), häver i mig sockerkickar eller har ont i magen av dem. Lördag var dock ett undantag. Eftermiddagen tillbringades i Fornby med bästa Elin. Hon är så påhittig; Elin och ungarna hann med att måla på t-shirt och väska med textilpennor och baka fin, fina muffins. Jag latade mig mest. Dagen avslutades med ett svalkande dopp.

Underbara Elin. Jag skulle ju ha haft en bild på henne också. Men det räcker kanske med att säga att hon är lika söt som muffinsarna här ovan.

I ett tillstånd av förvirring

...annars finns ingen vettig förklaring till hur jag kunde gå med på att pierca ungarna i såväl öron som näsa! Jag säger bara Stockholm, Stockholm...

 Galna ungar. Redan i tonåren kan man misstänka. Och en lika galen morsa.

Lika som bär.

Esmeralda eller Adelina?

Bråda hårda dagar

Allt för mycket ska göras på en gång. Jag pluggar till en måste-tenta i personlighetspyskologi den 19:e som hör till den första terminen av programmet. En tenta jag aldrig skrev eftersom jag började arbeta med att bära fram brev till tjusiga damer på Östermalm.

Sedan målas huset. Inget litet projekt. Hittills är en gavel färdigmålad. Heja!

På detta läggs tapetsering och målning av vårat gamla sovrum som nu kommer att bli ungarnas rum. (Just nu bor vi alla i ungarnas gamla rum på 9 kvm.)

Dessutom har jag ett hemligt projket som ni snaaart kommer att få ta del av, som jag lägger ner mer tid på än vad jag borde.

Och på torsdag ska jag på lunch, ansiktsbehandling och bubbel i pool med kära vänner.

Så ni förstår att det är bråda och hårda dagar.

Tack Zara, Tack Lisa, Tack för Kärleken!

Mitt i pluggets sena timme börjar tårarna rinna. Det är en av låtarna på min spotifylista som oförberett framkallar en explosion av känslor. Ian ser förundrat på mig. Och då gråter jag ännu mer. Det är ju han allting handlar om. Eller allt mellan han och mig sedan jag hörde låten på TV och insåg att Lisa Ekdahl sjöng sig rakt in i mitt hjärta, att hennes ord talade till mig. Att den man älskar, verkligen älskar på riktigt, han kan man inte välja bort av stolthet, nej för kärlekens skull bör man ställa sitt hjärta öppet, till förfrogande och låta kärleken få ha sin gång.

Jag ångrar inte en sekund att jag tog Lisas ord på största allvar. Även om kärleken många gånger varit svårt och obergipligt oresonabel, så har den allitd funnits där orubblig som det största berg. Nu är vi här, och det vi har är inte alltid ljuv musik, utan gungande hav som gått från gungande havsbrus till kraftiga stormar. Men vi har hållit oss fast,, ridit ut stormarna och skördat frukt när våren kommit. Och kärleken som ett berg växer sig allt bredare och högre, vad gäller utsikten finns inget mer att önska, men det är klart att berget kan bli mjukare och mer slipat, något som tidens varv tar hand om.

Tårarna rinner för alla de aktiva val vi gjort, valen att kämpa för oss, för kärleken, för vårt förhållande, för att det varit så mycket värt det, för att jag älskar den indian som jag såg för första gången för snart nio år sedan och som jag sedan det ögonblicket bara skulle ha (Tack igen  Zara!), för min älskade Ian som står ut med mig när blixtrarna slår ner och vars axel alltid finns där och framförallt för de fina, underbaraste, älskade ungarna på jorden.

Tack livet, för att jag fått uppleva allt detta. Jag är tacksam och full av kärlek.

Öppna upp ditt fönster med Lisa Ekdahl.

Utan den låten, just då, på den kanalen, hade det kanske det inte varit någonting alls av ovanstående.

Kämpa för kärleken. Ge denne ditt hjärta och kämpa. Ur stormar kommer man inte om man inte har bestämt sig för att klara det. Förutsättningen är en blytung kärlek, förstås.