02.40

Najs va?
Bättre sent än aldrig.

Måste säga att samarbetet gick över förväntan, speciellt som det var första gången vi tapetserade på egen hand.
Nu börjar det likna något- efter snart fyra månader!

Mer om mig

Jag hakar på Elin, gör det ni med om ni vill. Man ska blogga utifrån givna ämnen som ges av listan nedanför.
Möjligtvis kör jag igång redan ikväll. Det beror på hur den eviga renoveringen löper på här hemma.

Dag 01 – Om mig

Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Min uppväxt
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – Något modigt jag gjort
Dag 13 – 10 saker du inte visste om mig
Dag 14 – Dåliga vanor och laster
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Barndomsminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Mina förebilder
Dag 21 – Ett ögonblick jag aldrig glömmer
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner, min framtid
Dag 30 – Ett sista ögonblick

Det vackraste jag vet

Min älskade barn. Så kloka, så snälla, så glada, så omtänksamma. Min Bibbi och min Golli.

Att kärleken skulle vara så fysiskt påtaglig hade jag inte en aning om innan jag fick barn.

Bröstet värker likt vid förälskelse. Jag känner mig yr och otroligt lycklig.

God Natt!

Inte för att fresta er

Till vickning blir det julknäcke med julskinka.

Inget annat än ett ärende

Sarah, som är förståndshandikappad, men myndig ska skickas tillbaka till Tyskland. Utan sin mamma som tagit hand om henne hela livet. Lillasyster, som är omyndig, får stanna.

Jag blir förbannad.
Ledsen.
Tillplattad.
Jag skäms.
Mänskligheten, finns det inte någon plats för den i effektivitetens Sverige?

Med sänkt blick

Vad var glömd mat i micron mot ett glömt 2-årskalas!
KATASTROF.
Jag glömde det, helt totalt, fram till morgonen efter.
Jag är orolig för mig själv, sådana hära viktiga saker, glömmer jag ALDRIG.
Nu blev det firande av igår istället för i lördags.
Det gick bra det med, men inte utan världens dåligaste samvete.

14 år igen

Behöver jag någon gång i min framtida yrkesroll återuppväcka mina 14-åriga känslor, ska jag lyssna på The Bad Touch. Hörde den på radio igår och fann mig genast mig själv iklädd tajt, aningens kort topp, kort hårt sprejat tagghår och mycket kajal hemma hos syster i Örebro i Muttern(?) 1999. 

Den snabba återförflyttningen måste nog beror på att den inte är en sönderspelad låt, det känns som att det minst var tio år sedan jag hörde den sist.

Lika bra nu som då är den i alla fall. Musiken och rytmen bättre än texten.

Fredagkväll imorgon och jag hoppas få sova, jag skiter i Idol och godis, bara jag får sova

Skulle just värma avsvalnat te när jag upptäcker en tallrik med mat i micron. Min mat mat som jag glömt att äta. Inte likt mig.

Om allt gick ihop för en vecka sedan, så är fallet det motsatta nu. Mer än någonsin i skolan med parallela skrivuppgifter, som visserligen är intressanta, men som också tar tid, liksom de obligatoriska föreläsningar, också de intressanta, men att komma hem 19 på kvällen när jag klev upp sex i morse, tredje morgonen i rad, samtidigt som jag sitter upp till tolv så går det inte ihop.

Inte konstigt att jag har sprängade huvudvärk. Ackumulerad trötthet heter det.

Nu ska jag ta en ipren och skriva vidare på PM:et.

Dagen då jag hoppades att tågförseningen skulle dra ut än mer på tiden

Över en timme var tåget försenat idag, för större förseningen sedan terminstart för min del, men tänka sig, det gjorde ingetning. Jag satt där och nästan hoppades att förseningen skulle dra ut lite mer på tiden.

Istället för att plugga hemma, pluggade jag, sjukt effektivit, på tåget. Skrev om Latinamerikanska flickors överrespresentation vad gäller självmord. Sjukt intressant (en liten ordvits där).

Gick och köpte en kyld (den m å s t e vara kyld) delicatoboll och njöt av stillheten och förundrades över alla andras suckar och frustande samtal hem, samtidgt som jag kom på att jag också brukar vara så, men inte just idag. Beundrade det vackra landskapet.

En bra dag helt enkelt. Som dessutom innehöll pepparkaksbak och "handbollsträning" för mina små stenar. Nu sover de rara söta vildarna, jag har fruktansvärt ont i halsen och tänker dricka chai och hoppas på det bästa.

Pussel

Tiden rusar och jag med den. Jag flänger hit och dit, ibland utan att hinna hämta andan emellan. Men på det stora hela går det ihop. Studier, familjeliv och politik. Ett är dock säkert, att vara student och politiker är ingen lyckad kombination. Möten ligger mitt i läggningen av barn (18.30) eller över heldagar, där de som arbetar för ut förlorad arbetsförtjänst- vad får jag?- en massa skolarbete att ta igen. Men nu är det snart bara 3½ år i skolbänken kvar, sedan blir det PTP (Praktisk tjänstgöring för Psykologer) under ett år.

Då är Smaragden 7 år och ska börja skolan (om det nu inte kommer något (barn) emellan)!