fredag 20 augusti 2010

Det jag (för)väntat mig av att ha barn...

...idag hände det. Jag hade nästan trott att det aldrig skulle bli av med Smaragden. Men idag bar jag ut en skrikande och gråtande, mest gråtandes, Smaragd ut från Åhléns, genom hela Plus.
Varför grät hon nu då? Jo, för nagellack som hon inte fick. Hon skulle få ett, men hon ville absolut ha två. Därför.
Men det kan hon aldrig ha fått av mig. Nagellacksälskandet, menar jag.

Det ska bli riktigt skönt att börja plugga igen.

Skönheten bedrar.

2 kommentarer:

lilla angelyne sa...

Hihi, en bestämd ung dam! =)

Förresten, minns att du efterfrågade en lekstuga förut. Har ni hittat någon än?
Det finns en gratis, visserligen i Nässjö - men ändå! =)

Kram

Anonym sa...

Nåja, det fanns "någon" som snällt inhandlade nagellack till båda ädelstenarna och varsin härlig "guldhandväska"....vad gör "man" inte för att uppfylla tösernas flärdbehov! Sen att Smaragden fick bäras ut gråtande var trist, men hon var nog trött...