Helgen tillbringades hos svärföräldrarna i Hedemora. Efter att ha tittat på Melodifestivalen började vi diskutera Granatens namn. Ett tag var vi rörande överens om att lillasyster ska få heta Esperanza (Nu blev du väl glad mamma?!). Men likt i den vilda tonåren kom tvivlen och ågren på söndagsmorgonen. Är namnet inte för lika Esmeralda ändå? Kommer hon alltid få bokstavera namnet?
Esperanza är annars otroligt vackert tycker jag, liksom dess betydelse som är hopp.
Känner mig dock inte lika stressad längre vad gäller namnvalet. Träffade på en mamma på Öppna Förskolan i torsdags vars son på fyra månader kallas för "Lilla Gubben". Tydligen kan Skatteverket ge uppskov. Fast frågan är om mer tid gör oss klokare.
2 kommentarer:
Hej Charlotte, kul att läsa din blogg och höra allt är bra med dig. Var länge sedan man träffade dig. Sköt om dig. kramar från Susanne
Men Charlotte...har du tänkt på om ni sätter Adeline och det ska vara ett "tyst e på slutet" då måste ni säga, "det ska vara e på slutet", så glöm anledningen med att bokstavera hennes namn! Esperanza är så helt otroligt vackert! Sen att Esmeralda och Esperanza skulle vara lika, det håller jag inte med om, däremot så är det "jämnbördiga" namn, lika vackra och med "samma klass" båda två!
Skicka en kommentar