Har ännu inte kommit igång med läsandet vad gäller de särskilda prövningarna. Det har inte funnits utrymme. Men från och med imorgon är det jag som prioriterar studier om kvällarna. Inte lika avkopplande som tv och slösurfning men frukten som förhoppningsvis skördas i juli är värt att offra mycket för. Som jag längtat och väntat. Kan det vara min tur nu? Kan jag få vara den som har vind i segeln för en gångs skull. Väldigt lite beror egentligen på hur vinden blåser, I know, men ibland känns det hopplöst och orättvist. Trots väldigt höga slutbetyg från gymnasiet räcker de inte till. De räcker inte fram till min dröm. Det spelar ingen roll att många avundas dem. För mig är de otillräckliga. Har vid flera tillfällen, då möjligheten att komma in känts minimal, försökt intala mig själv att läsa annat. Förutom civilingenjör i produktdesign har jag på vilsna stigar trott, eller snarare tvingat mig själv att tycka, att personalvetare vore något för mig. Allt egentligen i försök att förbereda mig för misslyckande.
Makten ligger i mina händer. Och det är något jag egentligen borde vara väldigt tacksam för. Men det skrämmer mig också. Ärligt talat gör det mig livrädd. Tårarna trycker i kanalerna. En klump av förväntan och rädsla trycker i min strupe. Förväntan över vad som komma kan. Rädsla över att göra mig själv besviken.
När jag kommer in ska det firas. Jag kommer ringa alla jag känner. Slå frivolter. Slå upp cider i champagneglasen. Men framförallt kommer tårar att spruta och hjärtat rusa. Antagningsbeskedet kommer läsas om och om igen.
För in ska jag.
Makten ligger i mina händer. Och det är något jag egentligen borde vara väldigt tacksam för. Men det skrämmer mig också. Ärligt talat gör det mig livrädd. Tårarna trycker i kanalerna. En klump av förväntan och rädsla trycker i min strupe. Förväntan över vad som komma kan. Rädsla över att göra mig själv besviken.
När jag kommer in ska det firas. Jag kommer ringa alla jag känner. Slå frivolter. Slå upp cider i champagneglasen. Men framförallt kommer tårar att spruta och hjärtat rusa. Antagningsbeskedet kommer läsas om och om igen.
För in ska jag.
4 kommentarer:
Jag håller tummarna för dig, Charlotte!
Lotta, du är modig som skriver så öppet om dina prestationskrav. Och du kommer att lyckas, det betvivlar jag inte. Jag när också en dröm, en dröm om att läkarutbildningen kommer till Örebro. Jag sliter inte upp min familj och flyttar, utan sitter (ganska nöjt) och väntar ut förändringarnas vindar och klartecken för att utbilda läkare här. Och då ska jag in. Jag har farhågor också, och förväntningar. Men jag njuter också av den här tiden. Med barn, småbarn, som absorberar mig och inte tillåter så mycket annat än mamma Emma. Det får vara så nu. Men senare kommer det att finnas plats för både mamma Emma och läkaren Emma. Precis som du kommer att vara Charlotte, leg psyk. Det du!
Åh jag hoppas verkligen att du kommer in, det är du värd. Och jag tror att du kommer att passa superbra som psykolog.
Jag ska hålla tummarna för dig!
Kram Cicci
Tackar för alla hållna tummar! :-)
Skicka en kommentar