Nu ska talet läras in, utantill ska jag framföra det, med stolpar givetvis. Vad jag minns av min lärare föredrog hon starkt tal framförda helt upp och ned.
Nu håller hjärtat på att hoppa ur kroppen. Pulsen rusar som om jag sprungit ett maratonlopp, svetten droppar och jag vet inte vart jag ska ta vägen. Jag vet att det bara är upp till mitt framförande nu, för att texten är bra är jag övertygad om. Kommer jag klara av att hantera pressen? Om man ska se till min erfarenhet av att tala inför folk är den mycket större än när jag gick på gymnasiet, så nog borde det gå?!
Det ska gå.
6 kommentarer:
Jag håller tummarna för dig! Min gissning är att det kommer gå superduper, och vad jag med all säkerhet vet är att du gjort ditt absolut bästa. Kör hårt nu. Blås henne av stolen.
Tackar för hållna tummar!
Ja, jag har verkligen gjort allt jag kan, så banne mig om det inte räcker.
Jag tänker på dig och håller tummarna så de blånar! Det ska gå vägen! Sen när du är klar och jag är klar så ska vi ta tid och julpyssla och julmysa lite tillsammans! Tycker jag!
Det kommer att gå superbra! Vore du inte nervös så skulle det inte gå lika bra! Jag är lika nervös varje gång även fast jag hållt tal inför massor med msk många gånger.
Håller tummarna för dig!!!!
Kramar och Pussar,
Sofia
Självklart så kommer det att gå bra!
Sen så är det ju så att det är du som har manus o om alla ord inte riktigt kommer i rätt ordning, så spelar det ingen roll.
Du har ett bra och roligt tal med en lagom dos självironi, så det kommer att gå kanonbra!
Kram!
Grattis till ett utmärkt tal! 20.0!
Kramar om!
Skicka en kommentar