tisdag 18 januari 2011

Det går aldrig att pussa sitt barn för mycket

om det handlar om en vanlig förälder- barn relation.

Jag och pappa pussades upp i hög ålder, åtminstone till jag var 22 år, när vi sågs eller sa adjö. Sedan slutade vi. Varför vet jag inte, kanske för att jag själv fick barn då.
Likadant var det med farfar min, som alltid ville ha en puss.
Ingenting konstigt i det. Utan bara en massa kärlek.

Jag pussar massor på mina döttrar och komme fortsätta så länge de vill det.
Men Esmeralda har redan börjat protestera ibland. Och då accepterar jag.

Däremot hoppas jag innerligt att det är övergående!

Mer pussar åt ungarna!

Inga kommentarer: