är självklar men otydlig.
Om jag är mer kristen är något annat vill jag dock inte påstå. Desto mer jag varit i kyrkan och deltagit i dess verksamhet, desto mer har jag insett vilket stort tomrum de fyller upp. Vilket behov det finns av dem. De gör en enorm samhällelig insats. En stor insats för de utsatta.
Jag kan inte säga att jag tror på Gud men jag älskar kyrkor och stämningen som infinner sig där.
Jag delar mycket av den Svenska Kyrkans värderingar. Om att vända andra kinden till, om att ge till de som har mindre.
Jag vill tro på en högre makt, på ett öde...
Och varför inte? Det finns så mycket vi inte vet.
Så mycket som det inte finns forskningssvar på.
Jag vill tro.
1 kommentar:
Det är svårt att tro att du har har förstått nåt av den kristna tron när man läser din kommentar från den 27 april 2010. Du verkar stå närmare de gammaltestamentliga demonerna än den förlåtande guden...
Skicka en kommentar