För mig, som när som helst har ammat tre år i sträck, om än inte samma barn, bekräftar detta det jag känt på mig, att amning skyddar barnet på många fler sätt än vi kan ana. Amning minskar risken för astma. Jag har valt att amma mina barn länge därför att jag tror att amningen för mycket gott med sig. Däremot klandrar jag INTE dem som väljer att inte amma, eller inte kan amma.
Smaragden slutade amma helt kring jul. 2½ år gammal alltså. Då får man inte amma ifred kan jag säga. Det tycktes fritt att fälla dömande och värderande kommentarer, både till Esmeralda och till mig. "Men NU är det väl ändå dags att du slutar äta mammas tutte!" fick Smaragden höra många gånger. Som att det var något som angick någon annan än mig och min dotter.
Vare sig man väljer att amma eller inte, borde det vara fritt från pekpinnar och anklagelser. Däremot måste mödrar få korrekt information att grunda sitt beslut på.
Granaten som nu är 1 år och 4 månader ammar nu kväll, morgon och vid extra kinkiga tillfällen. Dagen då jag inte ammar mer ska bli spännande om än lite sentimental. Undrar hur mina bröst, som jag nu endast betraktar som matstationer, kommer att upplevas. Kommer det kvar bara finnas två hängande påsar?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar